Introduktionen av bilskrot i Göteborg ökade antal skrotade Fiat-Balilla

Kasserade Fiat-Balilla värde har under femtio år varit mycket svag i Göteborg. Anledningen är inte svår att fatta. En kasserad produkt kastas vanligtvis på närmast avfallsanläggning. Men så har inte varit fallet för en personbil som tjänat ut, utan hänsyn till att den stämplats som klimatskadligt avfall. Det ska ju vara väldig viktigt att få något sådant avhyst. Huvudbryet har varit avgiften och ett antal bilinnehavare förstod inte att deras personbil nått vägs ände utan har ett kommande betydelse. Utan erhållandet av en liknande ersättning överlämnades inte heller bilen.

I bilismens begynnelse kunde en fordonsinnehavare med en Lada förvänta försäljning till allehanda ombyggnader. Ett antal av dessa tillfällen upphörde nittonhundrasextio med lansering av den årliga besiktningen. Vilket även medförde att en statlig skrotbilspremie inrättades några år efter. Den tämligen låga ersättningen motsvarade inte de verkliga utgifterna i samband med bildemonteringen, så det beräknade resultatet uteblev. Problemet, med uttjänta bilar som inte blir skrotade, har uppmärksammats på parlamentsnivå. Flera yrkanden med perspektiv och begäran om utredning för annalkande skrotpremier för bilskrot i Göteborg är överlämnade för svar av de pågående dumpningarna. Sorgligt nog har det stannat med dessa ingrepp. Om offentliga departement är intresserade att återgärda klimatbekymren genom förnyad statlig ekonomiskt understöd står endast att läsa i stjärnorna.

Bilproducenterna skulle skrota bilen gratis med avregistrering på Transportstyrelsen och utfärda skrotintyg. Huvudsakligen begärdes en recykling till minst nittio procent Miljövårdsverket hårda ultimatum för licens till återvinning innebar att några enstaka skrothandlare fasades ut.

Introduktionen av bilskrot i Göteborg ökade antal skrotade Fiat-Balilla

Statlig skrotpeng i Göteborg för Fiat-Balilla går i graven på bilskrot

Fiat-Balilla miljöproblem i Göteborg steg hastigt under 1900-talet varför en samhällelig bilskrotningspremie introducerades 1975. Upp till 1500 kronor betalades ut till bilinnehavare som skrotade sin bil på en bilskrot. Vissa lockande märken som Saab-92, Buick och Chrysler kunde därav skrotas utan fordran på pengar från bilägaren. En del personbilar, som borde ha skrotats, hade byggts om till A-traktorer och gav upphov till rejäl lockelse på användbara begagnade reservdelar. Också fordonsverkstäder letade såna till vanliga reparationer av de ofta förekommande bilmodellerna. En lång sträcka till närmaste skrotfirma med begagnade bildelar kunde fastslå de trasiga fordonens kommande tid. En oförsäkrad personbil kunde dras på släp vid den tidpunkten, men att överge var ändå det slutliga valet för ett fåtal bilinnehavare. Så Naturvårdsverket kom till insikt, att den utbetalda premien bara haft liten verkan på ett mindre antal personbilar och därav också klimatet. En totalt radikal omvandling infördes för tretton år sedan via 2 förordningar. Dessa omintetgjorde förra förhållanden. De pressade ett antal bildemonteringar med fullmakt till likvidering. Bilfabrikanterna fick lära sig vad förpliktelse betyder. Parallellt drogs den obligatoriska skrotbilspremien in.

Bilåtervinning av Fiat-Balilla gör obligatorisk skrotpremie obehövlig i Göteborg

Bilproducenterna beordrades effektuera gratis bilskrotning för kompletta Fiat-Balilla. De skulle också etablera en stor kedja av ackrediterade skrotar, som fick tillåtelse att skrota bilen i Göteborg och utskrivet mottagningsbevis till Trafikstyrelsen. Huvudsakligen begärdes en recykling till minst nittio procent Miljövårdsverket hårda ultimatum för licens till återvinning innebar att några enstaka skrothandlare fasades ut. Det var ändå inledningen till dagens angenäma ersättning för en uttjänad personbil. Att nå slutmålet har ändå varit lång och besvärlig. Att tvingas skrota bilen avgiftsfritt, som bilproducenterna krävde de legitimerade företag, medförde högvis av klagan från de berörda. De fråntogs optionen att kräva betalning.

Men utan tillstånd och chans att utse en avregistrering existerade ingen sannolikhet till överlevnad. Den dikterade läget av bilskrotning inleddes med en utdragen utvecklingsskede med Göteborgs-företaget Stena Metall. Dåtidens manuella förfaringssätt att skilja de varierande materialen var långt ifrån lukrativa, så en automatiserad process krävdes. För detta skapades fragmentering med sinnrika sorteringsanordningar. Nuförtiden närmar sig förloppet full återvinning. Det är först och främst järn, aluminium och andra plåt som medför att man kan skrota bilen med ersättning. Nya delar i fordonskonstruktionen i Isuzu-Craftsman har tillfört betydelse. katalysatorrenaren med brukbara ädellegering dyrare än guld är ett exempel. Det kompletta betydelsen från recyclingen gör att godkända bildemonteringar strider om skrotbilar med höjda ersättningar som vapen. Pandemier inverkar på marknadsvärdet med recycling av ädelmetaller. Men uttjänta bilars nytta från 1 000 till de 3 000 som utbetalas i dag är egendomligt och kommer att förbättra klimatet utan offentliga subvention.

Låg skrotpremie i Trollhättan for Saab-95 bilar som skrotas hindrar bilskrotning

Låg skrotpremie i Trollhättan for Saab-95 bilar som skrotas hindrar bilskrotning

Gamla Saab-95 i Trollhättan har varit utan värde tills nya författningar lämnades av Transportstyrelsen år 2007. Om man bortser från inledningen efter introduktionen av de udda märkena, har dumpade fordon associerats till klimatproblem och offentlig nedskräpning i naturen. Upprinnelsen till förargelsen var att få skrota bilen i Trollhättan utan att betala för skrotningen.

Skrotningspremie för Saab-Sonett bilar som skrotas lockar inte i Trollhättan

Skrotningspremie för Saab-Sonett bilar som skrotas lockar inte i Trollhättan

Ålderstigna Saab-Sonett i Trollhättan har varit utan värde tills nya författningar gavs från Miljövårdsverket för mindre än femton år sedan. Om man exkluderar inledningen efter lanseringen av de sällsynta märkena, har övergivna fordon kopplats till naturbesvär och offentlig nedskräpning i miljön.

Relaterade artiklar