Miljöansvarig i Ljungsbro varnar för illegala bilkyrkogårdar

Gravplatser för gamla fordon kan ses som värd att minnas eller naturtragedi beroende på vem som uttalar sig. Till de senare hör illegala uppställningsplatser i Ljungsbro för äldre rostiga bilar. Men ett par av Västra Götalands mest välkända har dock blivit enorma och vinstgivande sevärdheter. Kring flera av skrotbilarna kan man hitta flertalet märken som hängt med till sista vilan.

Att betrakta gamla modeller är likaså en glädje för en tillbakablickande fordonsinnehavare. Men det är amerikanarna från 40-60-talet som skänker mest avtryck. På den tiden utformades de snyggaste strukturerna ett bil nånsin besuttit. Och den här känslan från alla dessa föråldrade dyrbarheter kan man se på en svensk bilkyrkogård.

Inte en enda legitim kyrkogård för rostiga bilar finns nuförtiden i Ljungsbro

Det förekommer några uppställningsställen för avdankade fordon i landet. Men endast ett par är behöriga av områdets miljökontor som varaktiga gravplatser för gamla fordon för resande från Ljungsbro.

Dessa omtalade områden är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Kyrkö Mosse förekommer flera dussintals bilmärken från början av 1900-talet och besöks av fler än 15 000 individer årligen. Även fast ett myndighets fastställande om tömmande av alla personbilar, har ett medgivande, som fortlöper till 2050. Det är verkligen ett bevis på besöksnäringens mening för stället och värnas för den skull på yppersta förfaringssätt av de lokala myndigheterna.

Årjängs stora attraktion i Båtnäs har inte fått likadan hjälp till upprättande av attraktion. Här grundades en bilskrot under mitten av förra seklet. Försäljning av brukade bilreservdelar pågick till åttio-talet då skroten avvecklades. De uttjänta fordonen blev stående kvar efter speciell tvångsförflyttning av skrotbilar, som var placerade på annans egendom.

Ungefär tusen skilda modeller från 30-50-talet sparades och familjen Ivansson, som ägde skroten, lät gemene man att vandra omkring och se de äldre rariteterna. Sorgligt nog har dessa besök medfört färre fordon. Särskilt har Volvo Pv-444 varit tilltalande för skövlare. Bara dörrar och huv har kvarlämnats. Och om kyrkogårdaen för rostiga bilar i Båtnäs skall ses som turistattraktion eller klimatkatastrof har debatterats av miljökommittén. Nu för tiden rangordnas en utjänad bil, som miljöfarligt restprodukt. Men så gamla fordonsvrak har självsanerats och miljöproblem har befriats från skog och mark.

Hot finns för förbjuden kyrkogård för rostiga bilar i Ljungsbro

Ingen i Ljungsbro kommer emellertid att kunna se bilar från de mest välkända förbjudna skrot-kyrkogårdarna. Den mest uppseende platsen upptäcktes på Gotland. I Tingstäde skyfflades omkring 200 bilar fram ur en sumpmark. Marken hade ägts av en myndighet, så försvarsmakten hade ansvaret för skötsel och kontroll, då fordonsinnehavarna bestämde sig att begrava bilen på detta fiffiga sätt.

Och Värmland har det förekommit dolda dragplåster. Östra Sivbergs brott lades ned och vattenfylldes hastigt under 1920-talet. Där hittade man ett tjugotal fordonsvrak. De äldsta från 50-talet. Nuförtiden finner man helt andra illegala bilkyrkogårdar fördelade i landet. Och det är förbluffande hur bedrövligt dessa uppställningsplatser är selekterade. Att se sådana på vattenskyddade områden utan övervakning av Trafikverkets är anmärkningsvärt.

Det handlar uppenbart om transitområden. Försakelsen på åtgärder från betrodd polis är närmast katastrofal och uppmuntrar till många oegentligheter. En ära måste dock lämnas till Sveriges två i särklass högättade och legitima kyrkogårdar för rostiga bilar i Värmland och Småland.

Bilkyrkogårdar har högre status än skrotbilssamlingar i Svedala

Bilkyrkogårdar har högre status än skrotbilssamlingar i Svedala

Mångåriga skrotbilsuppställningar i Svedala som ser ut som bilkyrkogårdar är inte längre legala. Och några nya med licens att presentera äldre klenoder kommer ingalunda att öppnas. Naturvårdsverket stoppar genom återvinningsförfattningen alla sådana projekt. Uttjänta bilar är stämplade som klimatriskabelt spill och behöver skrotas och regenereras av en auktoriserad skrot. Men de fåtal som förekommer har dock blivit enorma turistattraktioner.

Miljön på en bilkyrkogård är bättre än dumpade vrak i Sunne

Miljön på en bilkyrkogård är bättre än dumpade vrak i Sunne

Ingen nostalgisk bilägare från Sunne kör igenom Årjäng eller Ryd utan att gästa en av dessa gravplatser för gamla fordon. Här finns många bilar från mitten av förra seklet. Gamla bilar ligger utan ordning. Men de äldre ljuvligheternas design går inte att missa.